söndag 13 januari 2013

Tankar om vår miljö och levnadsvillkor!

 
Söndagen den 13 januari 2013
 
Har inte skrivit i bloggen på länge nu, men ska försöka återuppta detta. Det är alltid intressant att dela med sig av sina tankar och liv.
 
Började dagen med att gå ned till stranden och få den dagliga dos av Vänerhavet som behövs så väl.
 
Har tänkt mycket på vår miljö och levnadsvillkor på sistone.
 
Dagligen vittnar människor och svåra sjukdomar som cancer och dyl. Vi vet att jordens resurser till 95 % är förbrukade. Vi har då endast 5 % kvar! Dagligen ser man naturkatastrofer någonstans i världen och blir påmind varje gång om hur människan förstört vår jord. Växthuseffekten kommer att ge oss ett helt annat klimat med enorma ändringar i vädret världen över.
 
Just nu brinner det oerhört i södra Australien med grader upp till 50 Celsius!! Isen i Antarktis smälter och isbjörnarnas tid kanske är räknad. Hemma hos oss har klimatet övergått till regn och mulet större delen av året.
 
Bevisen är tydliga, överallt.
 
Cancersjukdomarna minskar inte utan även små barn utvecklar sådana sjukdomar. Varför hörde man inte talas om barns cancersjukdomar förr? Jag hörde aldrig att detta ens existerade när jag var barn, vilket det säkerligen gjorde, men inte i så stor omfattning.
 
Nyheterna beskrev barnvälling senast igår där bly, arsenik och andra ämnen fanns. Och detta ger man små barn! Man hävdar att spannmålen drar i sig dessa ämnen från en sjuk jord!
 
Flera professorer hävdar numera att i kommande generationer kommer vi uppleva att barn dör innan sina föräldrar!
 
Med tanke på all denna miljöförstöring är det inte konstigt att cancersjukdomar utvecklas, då man år efter år får i sig alla dessa gifter! Jag tror inte att ärftlighet är största orsaken utan det är vad vi får i oss via miljögifter och vad vi äter. Det är jag övertygad om.
 
Vi har inga möjligheter att kunna påverka hur matproducenterna bestämmer hur vår mat ska behandlas. De tänker ju på ekonomisk vinning!
 
Jag tror att vi måste ta steg tillbaka i utvecklingen, för detta håller i längden, inte på några villkors vis. Vi kommer att få uppleva många svåra saker i framtiden om vi fortsätter på detta sätt.
 
Detta är ingen negativ fantasi, utan den absoluta sanningen om hur det förhåller sig i vår värld.
 
Politikerna eller någon annan, lär inte varna oss, utan det ligger i var och ens intresse att försöka tänka och handla utifrån det som behövs för att stoppa utvecklingen mot en totalt utarmad planet. Annars får vi nog leta oss vidare bland stjärnorna för att fortsätta på en annan planet.
 
 

 

Söndagen den 13 januari 2013!

måndag 4 juli 2011

En liten flickas första och sista cykeltur!

4 juli 2011                                

En liten flicka har fått löfte om att cykla sin första cykeltur på landsvägen och är naturligtvis ivrig att få prova på detta. Man minns sin egen barndom och alla cykelturer när man fick lov att utöka längden på turerna. Hur härligt var det inte att känna friheten, doften och livsglädjen att vara ute på egen hand med sin cykel.

Vi vet hur det slutade och det är Engla jag tänker på. Hur en sådan fruktansvärd händelse i vårt sommar Sverige överhuvudtaget är möjlig, är för långt bortom förståelse och ord. Det är fullkomligt ofattbart.

Jag läste nu att JK vägrar familjen skadestånd. Ett skadestånd som inte handlar direkt om pengar utan om någon sorts kompensation eller upprättelse för en extremt plågad familj. De kommer aldrig att få Engla tillbaka, men ett erkännande från staten eller JK, i form av empati, förståelse, medkännande, medmänsklighet, att verkligen visa den oerhört viktiga signal att denna katastrof är fullständigt oacceptabel, vore det minsta denna stackars familj borde vara värd i sitt lidande och kamp.

Det existerar ingen rättvisa i livet. Men ändå borde man som medmänniska känna sunt bondförnuft och inte stoppa huvudet i sanden och låta detta endast bli glömt.

Hur är det möjligt att JK vägrar denna familj upprättelse? Staten och JK agerar mycket värre än själva förövaren, för dessa myndighetspersoner ska väl anses som normala i sitt yrkesutövande eller?

Jag har i nästan alla svåra fall sett mer än väl, hur svenska myndigheter agerar i liknande situationer. De vägrar allt som berör hjälp för plågade, lidande människor. Inte ens en liten oskyldig flickas liv är värt något i deras syn på människolivet. Pengar är det ENDA som räknas. Det är ett system som kan liknas vid forna tiders system i Stalins Sovjet. Det är en stor skam!
                                             
Jag lider med Englas familj. Inte ens en upprättelse får de efter det svåraste vi människor kan genomlida. JK framstår där som en överförmyndare som med sitt fullkomliga inhumana synsätt förvägrar denna familj en liten begäran om skadestånd.

Toppskiktet i vårt svenska samhälle är MYCKET otäckt!

Lilla Engla, jag hoppas av hela mitt hjärta att Du fått komma till en bättre plats, en plats där små flickor som Du, har rätt att kunna få ta en liten cykeltur när sommaren lyser med sin fagra blomstertid. Du ska inte behöva bli glömd!                                      

tisdag 28 juni 2011

Nora Trädgårdsförening: Följ med på utflykt till Ånäs gård!

Nora Trädgårdsförening: Följ med på utflykt till Ånäs gård!: "Pionerna har just börjat blomma hemma hos webredaktören  Lördagen den 18 juni gör vi en resa till Ånäs gård i Storå. Det är ett paradis ..."

ROSEN- OCH BLOMSTERMÅLNINGAR visas hos Villa Sindoro, Nora. Lena Berg-Nordenberg från Hammarö Värmland har konstutställning under juli månad. Rosens Dag firas där den 2 juli! Öppettider kl. 10.00-16.00! Varmt välkomna!

lördag 4 juni 2011

Skottkärra och trädgårdsslit!


4 juni 2011    

En lördag som präglats av hårt trädgårdsarbete under sex timmar i rad med paus för eftermiddagsfika och nybakad citronsockerkaka. Det tar på krafterna att sköta om 3.000 kvadratmeter så det ser bra ut. Gav mig på några småtallar som hade fullt med döda grenar, har kantskurit alla blomsterrabatter och det är en hel del samt plockat ännu mer ogräs. Rävrumporna (åkerfräken) frodas som bäst för att inte tala om revsmörblommorna, vilka jag tog itu med igår så fingrarna ännu värker. Sedan var det dags att vattna 50 stora rhododendronbuskar!

Nu är klockan halv åtta på kvällen, mitt hår är fullt av tallbarr, kläderna inpyrda av tallarnas gula frömjöl, fötterna jordiga med en och annan rostagg i, naglar med jord under, fortfarande värkande fingrar, myggbett överallt, frömjöl i munnen samt ont i ryggen. Så är det att sköta en stor trädgård, men vad ljuvligt det är, själen stortrivs, då gör det andra ingenting.

Har satt ut den stora fågelburen i trädgården, med diamantduvorna, men de såg inte ut att trivas alls. De var rädda och satt på burbotten hela tiden tills jag tog in dem. Då blev det full fart på dem igen och de mådde bättre. Dessa diamantduvor är helt olika alla andra fåglar jag haft, på alla sätt och vis.

Nu går solen ned västerut över skogen och Vänervattnet ligger lugnt i viken. En storskrake sov på en sten och brydde sig inte alls om mig när jag satt en stund på bryggan och vilade.

Dags att gå in, har fått mer än tillräcklig med frisk luft idag och det ska faktiskt bli skönt att gå in och få kvällste och smörgås.

Magnolian blommar som allra finast och det svaga kvällsljuset sveper över de vackra blommorna som jag alltid tyckt ser ut som näckrosor i ett träd.


tisdag 31 maj 2011

Syrén och liljekonvaljdag!



31 maj 2011

Min pappa tog mig ut till Tunnön, redan från barndomen år efter år för att plocka liljekonvaljer. Detta har jag med mig hela livet och måste ut varje försommar en dag för att plocka dessa ljuvligheter. Jag åkte till mina hemtrakter och hittade hur många liljekonvaljer som helst. Det doftade överallt. Myggen var där som brukligt och jag fick ihop jättebuntar med de allra gudomligaste blommor. Jag har hela köket fullt och doften är otrolig.

Jag besökte även en enorm övervuxen och övergiven gammal trädgård. Syrenbuskarna dignade av alla blommor. Där fanns gamla äppelträd, körbärsträd, enorma vinbärsbuskar och sommarflox, som ännu inte hunnit slå ut.

Här var jag ofta barnvakt under tonåren. Huset har man rivit till min stora förtvivlan, då det var ett mycket vackert hus. Bara den övervuxna trädgården står kvar. Jag vandrade omkring länge och njöt av doft och skönheten av syrenerna.

Jag tycker inte alls om de moderna pyttesmå trädgårdar som numera hör till nya villor. Skaparkraften och inspirationen förtvinar då jag betraktar dessa små plättar. De gamla enorma trädgårdar som var vanligt förr, är något som blivit ett minne och jag saknar dem så oerhört. De var underbara.

Allt blommar nu. Häggen och rönnbärsblommorna doftar mycket starkt nu. Det är syrenernas och liljekonvaljernas tid som allra bäst just nu och jag kan inte få nog av dem.

Trädgården här hemma skäms inte för sig heller. Narcisserna börjar så smått avta men många finns dock kvar. Den vita rhododendronen blommar och den rosa har precis börjat liksom den röda. Måtte det aldrig ta slut den underbara försommartid.


söndag 29 maj 2011

Ljuvliga små lamm!


29 maj 2011

Nu skuttar alla små nya lamm i grönskan ute på fälten. De är så söta så man måste stå en lång stund bara för att se de små varelserna. Det ser ut att ha blivit många i år och det är så roligt när de får komma ut.

Iskylan i luften håller i. Jag har både tröja och fleecejacka på men fryser ändå. Jag frös inte under hela vintern, men nu!

Skulle ha klippt gräsmattan men har inte haft tid, får göra det i morgon. Fick besök till eftermiddagskaffet så det blev en hel del prat istället för jobb, men ändå trevligt! Tur att jag hade rabarberkaka kvar att bjuda på.

En liten talgoxe är här hela dagarna för att tigga mat. Troligen har den ungar och då brukar de tigga för att få hjälp till matningen. Bröd står på menyn.

Det är söndagskväll och mulet över sjön. Blåser hårt har det gjort i flera dagar nu. Här ute i havsbandet är det sällan stiltje.

Ska nu gå in till köket och laga en rabarberpaj av rabarbern Ann-Beate så snällt gav mig. Blir gott till kvällen.